Tankar om att inte få vara med

Jag har svårt att sova på nätterna.  Det är då min hjärna känner att den får utrymme att sortera, städa och fundera på allt som händer och sker. 
I natt vaknade jag flera gånger av att jag var både arg och upprörd, men mest ledsen. 

Jag märker ofta hur grymt och hårt det kan vara i barnens värld.
Det förekommer hårda ord och till och med slag. De berättar också ibland om hur de känner sig utanför, att någon kompis inte är snäll eller om hur de inte får vara med.
Det gör så sjukt ont när man som förälder ser hur ledsen ens barn är, man känner sig maktlös.
Vi vuxna brukar försöka att förklara vad det kan finnas för orsaker till det som hänt, tröstar dem och lär dem att de aldrig får vara dum mot sina kompisar och att ingen någonsin får behandla dem illa. 

Ibland funderar jag på om endel vuxna aldrig har känt denna känsla, om de aldrig blivit utfrysta och känt hur ont det gör? Det kan ju faktiskt vara så. 
 
Under min uppväxt hände det att kompisar sprang ifrån mig, att de inte frågade om jag ville följa med på saker eller att de inte bjöd mig på sina kalas. Jag har alltid tänkt att självklart måste ju inte alla vilja ha mig med, men när alla andra blev bjudna blev jag ju ändå ledsen. Det gjorde ändå ont när de efteråt pratade om hur skoj de hade haft.
Flera gånger hände det att när en vän inte blev bjuden frågade jag om denne fick följa, inte bara för att jag själv ville ha med vännen utan också för att jag visste hur hemskt det kändes då jag själv inte fick vara med. 
Jag tänkte om jag är snäll mot människor och frågar om de vill vara med, så kommer de att gilla mig. Riktigt så fungerar det inte... De följer gärna med på festligheter, men inte gillar de mig mer för det.

Jag har varit med om att bli behandlad riktigt illa, att människor kan gå över lik för sin egen vinning är bara tragiskt. Alltför många verkar tro att de har någon slags "rätt" att prata skit om och att nervärdera sina medmänniskor. En del mår nog bra av att trampa på andra, när andra framställs som dåliga, känner de sig bättre.

Det kan också göra fysiskt ont av bli utfryst utan att ha gjort något fel.
Har någon gjort något fel så har alla människor har rätt till chansen att förklara sig och att kanske få be om ursäkt. Det finns alltid flera sidor av ett mynt.
Jag gör allt för att inte bry mig om människor som behandlar mig illa, men det är svårt de gånger det är människor som jag gillar, som jag trodde gillade mig..  

Jag är självklart inte perfekt själv, inte på något sätt,
men jag gör verkligen allt vad jag kan för att aldrig någonsin såra människor i min närhet.

Jag tycker lite synd om de som behandlar andra illa, brukar tänka att de nog inte mår bra.

Jag är väldigt glad och stolt över är att jag kommer att fortsätta behandla medmänniskor på ett så respektfullt sätt jag bara kan.
Jag är stolt över att vara en omtänksam människa.

Även i framtiden kommer jag att berätta för mina barn att de duger som de är, att man alltid ska behandla andra så som man själv vill bli behandlad.

Alla människor vi har i vårt liv är värdefulla <3  
Vi är nog alla lite dåliga på att berätta för de människor vi har i vårt liv att vi gillar dem.
Det ska jag bli bättre på ♥
 

RSS 2.0