Hejdå Cystan!
Då var det äntligen dags för 8-åringen att operera bort cystan som satt i käken.
Småbröderna sov hos sin mormor och morfar. Tack till dem som hjälper oss, guld värda ♥
Vi väckte honom klockan 5:00 för att ge honom en lugnande tablett (stesolid) för att han förhoppningsvis inte skulle kräkas av oro denna gång.
7:00 var vi på plats i väntrummet på dagvården. Denna gång fick vi komma till ett "barnvänligare" väntrum som låg vid sidan om. Därinne fanns det Bamseaffischer på väggarna och leksaker, mysigare möbler och en våg.
Det första lillemannen gjorde var att väga sig, 25 kilo! utropade han.
Klockan 8:00 var han ombytt till sjukhusskjorta och fick 2 alvedon och en tablett till.
Vi hade pratat innan om hur sövningen går till. Jag hade sagt att jag skulle stå med honom tills att han somnade och när han vaknade skulle hans pappa stå där. Det skulle kännas som att det gick jättefort!
När han skulle skjutsas ner till operationssalen började jag att må jätteilla och sade till sambon att vi fick byta. Då såg jag på sonens anstiktsuttryck att det inte var ok, att han inte ville ändra planen något alls. Jag bet ihop och följde med. Allt för honom såklart.
Jag och sonen fick blå mössor och jag fick en blå rock på mig.
Det var tre personer i operationssalen då jag var där.
Narkossköterska, tandläkare och en sjuksköterska. De satte knappar på hans bröst och berättade att det var för att lyssna på hans hjärta. "varför behöver ni det?" frågade han.
De satte en nål i hans hand och han fick andas i en mask.
De berättade att nu kan du känna dig lite yr.
"Tänk att du flyger flyplan" sa sköterskan "att du är piloten"
Till saken hör att han inte alls gillar att flyga flygplan..
Jag skyndade mig att börja prata om Minecraftspelet som han önskar sig.
Han tog min hand och somnade.
De visade mig ut mot en hiss. Det var fel hiss så jag gick vilse. Vilse med tårarna forsande i mtt ansikte.
När jag väl hittade sambon gick vi till restaurangen och drack kaffe. Jag grät hela tiden.
Troligtvis av spänningar, oro och rädsla.
Två timmar senare ringde de och sade att han var klar. Sambon gick till uppvakningen och jag till dagvården.
De dök upp efter bara några minuter där jag satt och väntade.
Han var blodig i hela ansiktet, det rann blod ur munnen. Han var svullen och blå..
mest var han mycket mycket trött.
Han sov vidare i tre timmar till innan vi kunde klä på honom. Lite läsk fick vi i honom. Det enda han sade hela tiden var att han ville hem.
Vi bar honom till bilen. När vi kom hem bäddade vi åt honom i soffan. Filmer, spel och olika drycker ladde vi fram åt honom.
Läsk, drickyoghurt, köttsoppa, kall choklad, varm choklad, smoothies, milkshake och juice. Favoriten är varm choklad (med smör och grädde, men det vet han inte om :-) )
Den första natten kräktes han massor, tre gånger. Vi blev riktigt oroliga, han fick ju inte i sig någon vätska. Men han mådde bra dagen efter.
Nu har det gått tre dagar sedan operationen. Han har fortfarande inte kunnat äta något. Han är väldigt blå och svullen. Inga alvedon har behövts nu dag tre. Vi försöker hålla koll så att inte såret luktar eller så att han inte får feber. Vi sköljer munnen med Hexidon (bakteriedödande)
Det är så grymt skönt att detta nu är gjort.
De öppnade tandköttet i nederkäken hela vägen fram och tog ut cystan. En tand följde tyvärr med, den satt inte fast, käkbenet och roten var borta. De sydde med tråd som försvinner själv om ca två veckor.
Cystan var ca 2,5 cm och är nu skickad för analys.
Nu håller vi alla tummar att detta läker fort och bra.
Att "det kommer tur nu" som vår kloka lille kille säger ♥
Småbröderna sov hos sin mormor och morfar. Tack till dem som hjälper oss, guld värda ♥
Vi väckte honom klockan 5:00 för att ge honom en lugnande tablett (stesolid) för att han förhoppningsvis inte skulle kräkas av oro denna gång.
7:00 var vi på plats i väntrummet på dagvården. Denna gång fick vi komma till ett "barnvänligare" väntrum som låg vid sidan om. Därinne fanns det Bamseaffischer på väggarna och leksaker, mysigare möbler och en våg.
Det första lillemannen gjorde var att väga sig, 25 kilo! utropade han.
Klockan 8:00 var han ombytt till sjukhusskjorta och fick 2 alvedon och en tablett till.
Vi hade pratat innan om hur sövningen går till. Jag hade sagt att jag skulle stå med honom tills att han somnade och när han vaknade skulle hans pappa stå där. Det skulle kännas som att det gick jättefort!
När han skulle skjutsas ner till operationssalen började jag att må jätteilla och sade till sambon att vi fick byta. Då såg jag på sonens anstiktsuttryck att det inte var ok, att han inte ville ändra planen något alls. Jag bet ihop och följde med. Allt för honom såklart.
Jag och sonen fick blå mössor och jag fick en blå rock på mig.
Det var tre personer i operationssalen då jag var där.
Narkossköterska, tandläkare och en sjuksköterska. De satte knappar på hans bröst och berättade att det var för att lyssna på hans hjärta. "varför behöver ni det?" frågade han.
De satte en nål i hans hand och han fick andas i en mask.
De berättade att nu kan du känna dig lite yr.
"Tänk att du flyger flyplan" sa sköterskan "att du är piloten"
Till saken hör att han inte alls gillar att flyga flygplan..
Jag skyndade mig att börja prata om Minecraftspelet som han önskar sig.
Han tog min hand och somnade.
De visade mig ut mot en hiss. Det var fel hiss så jag gick vilse. Vilse med tårarna forsande i mtt ansikte.
När jag väl hittade sambon gick vi till restaurangen och drack kaffe. Jag grät hela tiden.
Troligtvis av spänningar, oro och rädsla.
Två timmar senare ringde de och sade att han var klar. Sambon gick till uppvakningen och jag till dagvården.
De dök upp efter bara några minuter där jag satt och väntade.
Han var blodig i hela ansiktet, det rann blod ur munnen. Han var svullen och blå..
mest var han mycket mycket trött.
Han sov vidare i tre timmar till innan vi kunde klä på honom. Lite läsk fick vi i honom. Det enda han sade hela tiden var att han ville hem.
Vi bar honom till bilen. När vi kom hem bäddade vi åt honom i soffan. Filmer, spel och olika drycker ladde vi fram åt honom.
Läsk, drickyoghurt, köttsoppa, kall choklad, varm choklad, smoothies, milkshake och juice. Favoriten är varm choklad (med smör och grädde, men det vet han inte om :-) )
Den första natten kräktes han massor, tre gånger. Vi blev riktigt oroliga, han fick ju inte i sig någon vätska. Men han mådde bra dagen efter.
Nu har det gått tre dagar sedan operationen. Han har fortfarande inte kunnat äta något. Han är väldigt blå och svullen. Inga alvedon har behövts nu dag tre. Vi försöker hålla koll så att inte såret luktar eller så att han inte får feber. Vi sköljer munnen med Hexidon (bakteriedödande)
Det är så grymt skönt att detta nu är gjort.
De öppnade tandköttet i nederkäken hela vägen fram och tog ut cystan. En tand följde tyvärr med, den satt inte fast, käkbenet och roten var borta. De sydde med tråd som försvinner själv om ca två veckor.
Cystan var ca 2,5 cm och är nu skickad för analys.
Nu håller vi alla tummar att detta läker fort och bra.
Att "det kommer tur nu" som vår kloka lille kille säger ♥